Kränkande särbehandling ska hanteras som ett allvarligt tillbud
De flesta arbetsplatser vet precis vad som ska hända om någon klämmer handen i en maskin eller om brandlarmet går. Rutinen finns, den är genomgången med alla, och ingen chef skulle komma på tanken att lägga locket på.
När det i stället kommer en signal om kränkande särbehandling ser det ofta annorlunda ut. Då kan samma organisation börja leta efter en rutin först när något redan har hänt.
Vi pratade med Sandra Lindström, legitimerad psykolog och samarbetspartner till Araya & Maskovic, som utreder kränkande särbehandling med metoden faktaundersökning. Hennes utgångspunkt är enkel: en signal om kränkningar är att jämföra med ett tillbud i arbetsmiljön och behöver hanteras med samma allvar.
Samma allvar, olika hantering
I den fysiska arbetsmiljön är begreppet självklart. Någon skadar sig, något börjar brinna, någon är nära att klämma sig. Det rapporteras, det utreds, det åtgärdas. och ingen arbetsgivare skulle komma på tanken att inte hantera det.
I den organisatoriska och sociala arbetsmiljön blir samma allvar ofta luddigare. Sandra Lindström beskriver ett återkommande mönster i de uppdrag hon kommer in i: informationen har funnits hos arbetsgivaren, men den har stannat där.
"Ibland säger man bara: Ja, men vi fick höra det här, men personen ville inte att vi skulle berätta för någon.
Att en utsatt person tvekar är begripligt. Det finns ofta en rädsla för konsekvenser, för att bli obekväm eller för att situationen ska förvärras. Men hennes poäng är att det inte förändrar arbetsgivarens ansvar. Jämför med hur orimligt det skulle låta i den fysiska arbetsmiljön: någon berättar att det brinner lite grann, men ber om att det stannar mellan er.
Ett sätt att tänka på det: en signal om kränkande särbehandling behöver hanteras som ett benbrott, inte som en stukning. Ett bandage och några dagars väntan räcker inte, och det spelar ingen roll hur obekvämt det är att åka in akut.
Rutinen ska finnas innan den behövs
Det som gör brandskyddet användbart är att ingen behöver tänka ut det i stunden. Instruktionen är genomgången, alla vet var återsamlingsplatsen ligger, och det finns inget utrymme för improvisation när det väl gäller.
Samma beredskap behövs för allvarliga händelser i den sociala arbetsmiljön. När en signal kommer in ska chefen kunna falla tillbaka på något som redan är bestämt: nu utreder vi, så här går det till, det här händer härnäst. Att börja söka efter rutiner när något redan har inträffat är för sent.
"Redan första dagen när man kommer till sitt jobb ska det ingå i instruktionen: Upplever du att någon behandlar dig illa eller att det händer någonting som är oacceptabelt, då ska du göra så här, och då kommer det här att hända.
Och som med brandskyddet räcker det inte att gå igenom det en gång vid introduktionen. Rutinen behöver vara levande nog att medarbetarna faktiskt minns det den dagen de behöver den.
Ohanterade konflikter, inte konflikter
Det finns en koppling mellan vardagens konflikter och det som till slut blir en anmälan. Men det är inte konflikterna i sig som är risken, utan de som får ligga kvar. Sandra Lindström ser mönstret gång på gång i de uppdrag hon kallas in i.
"Konflikter som från början kanske hade varit ganska lätta att lösa har fått pågå i månader och år, och då är det ofta där vi kommer in.
Konflikter är varken farliga eller onödiga. Risken uppstår när ingen tar tag i dem. Meningsskiljaktigheter som hade gått att reda ut tidigt hinner bli infekterade och dra in fler personer, och då är avståndet till en kränkningsanmälan kortare.
För en chef betyder det två saker som hänger ihop. Förmågan att ta tag i konflikter tidigt minskar antalet situationer som eskalerar. Och för de fall som ändå blir allvarliga behöver rutinen redan ligga på plats.
Vill du gå vidare?
Den 29 september håller Sandra Lindström och Laila Araya ett kostnadsfritt webbinarium om kränkande särbehandling, där de går igenom hur du känner igen signalerna och vad som förväntas av arbetsgivaren när en anmälan kommer in.
Har ni redan en situation på gång är du välkommen att boka en kostnadsfri rådgivning. Ett samtal räcker ofta för att reda ut om det är en utredning ni behöver eller något annat.
Finns rutinen på plats när ni behöver den?
Vi hjälper chefer och HR att bygga beredskap för kränkande särbehandling: vad som ska hända när en signal kommer in, vem som gör vad och när en extern utredning behövs. Står ni redan mitt i en situation kan ni boka en kostnadsfri rådgivning, så lyssnar vi in läget och reder ut vad ni faktiskt behöver. Den 29 september håller vi dessutom ett kostnadsfritt webbinarium på temat.