Passivt aggressiv kollega? Så förstår du beteendet — och så hanterar du det

Suckar som blir högre när du säger något. Mejl som plötsligt går genom någon annan. Ett "javisst" som låter precis som ett "nej". De flesta av oss känner igen det - Upplevelsen av att ha en passivt aggressiv kollega. Och de flesta av oss vet hur jobbigt det är. Frågan är vad du kan göra åt det.

Vad är passivt aggressivt beteende på jobbet?

Passivt aggressivt beteende handlar om att uttrycka motstånd eller frustration utan att säga det rakt ut. Istället för att vara öppen med vad man tycker eller känner väljer personen att signalera det indirekt genom suckar, blickar, tystnader, fördröjda svar eller ironi som ligger på gränsen.

Det är beteenden som ofta beskrivs som "negativ energi" från en negativ kollega. De är lätta att märka av men svåra att sätta fingret på. Det är just det som gör dem så svårhanterade.

Några typiska exempel:

• En person som ständigt suckar när du säger något på möten

• "Javisst" eller "okej" som låter precis tvärtom

• Mejl som mottas men inte besvaras

• Ja-svar i mötet följt av nej-handlingar

• Information som "råkar" undanhållas

• Ironiska kommentarer som senare avfärdas som "skämt"

• Sociala mikrobestraffningar - att bli ignorerad, inte hälsad på, exkluderad från fikat

I vår Konfliktbarometer 2025 uppger 80 procent av 200 svenska chefer att de varje vecka eller månad ser problematiska beteenden i sina team. När jag pratade om det här i Chef-tidningen i maj 2026 beskrev jag dem som "lågintensiva mönster", och de är enligt min erfarenhet de absolut svåraste fallen att hantera.

Varför kollegor blir passivt aggressiva

Det är frestande att tänka att en passivt aggressiv kollega "bara är så". Men i praktiken kommer det här beteendet nästan alltid ur något — och det är värt att förstå vad innan du försöker hantera det.

De vanligaste drivkrafterna:

Hen tror inte att direkt kommunikation lönar sig. Kanske för att hen blivit nedslagen tidigare. Kanske för att kulturen på arbetsplatsen är konfliktundvikande. Då blir passiv aggression det enda återstående uttrycket för frustration.

Hen vet inte hur man pratar om det. Många har aldrig fått träna på direkt, konstruktiv kommunikation. Det betyder inte att frustrationen försvinner — den hittar bara andra utlopp.

Hen är rädd för konsekvenserna av att vara tydlig. Säger jag rakt ut vad jag tycker — får jag då sparken? Blir jag utfrusen? För personer med osäker position på jobbet kan tystnad och subtil motvilja kännas som det enda säkra.

Det finns en faktisk underliggande konflikt. Ofta finns det något konkret som personen är arg över — ett beslut som gått hen emot, en känsla av att bli förbisedd, en gammal händelse som aldrig retts ut.

Det är inte ursäkter. Beteendet är fortfarande ett problem. Men att förstå varför det uppstår ger dig bättre verktyg att hantera det.

Vad det gör med gruppen

Ett enskilt suck på ett möte gör ingenting. Tio suckar i veckan, i månader, gör mycket.

Människor börjar tassa runt personen. Andra svarar med samma ton. Frustrationen byggs upp utan att tas på allvar eftersom ingen "händelse" har skett. Det är bara stämningen som blir sämre och sämre. Det är så lågintensiva beteenden blir gift i en grupp. De förgiftar inte enstaka relationer. De förändrar hela kulturen.

Och paradoxalt nog är det den passivt aggressiva personen själv som ofta blir mest exkluderad i längden för det är svårt att gilla någon vars beteende du inte litar på.

Står du i en situation som den här?

Boka 30 minuters kostnadsfri rådgivning. Vi lyssnar in läget och hjälper dig bedöma vad som passar bäst.

Boka kostnadsfri rådgivning

Vad du själv kan göra — innan du involverar chefen

I många fall går situationen att vända utan att du behöver göra det till en formell sak. Det kräver att du tar dig själv på allvar nog att agera, men inte överreagerar.

1. Namnge beteendet, inte personen. Säg inte "du är passivt aggressiv". Det provocerar nästan alltid. Säg istället: "Jag märkte att du suckade när jag kom med förslaget. Är det något du tänker om det?" Det är konkret. Det är inte angripande. Det öppnar för svar.

2. Var nyfiken, inte anklagande. Det kan låta enklare än det är, men effekten är stor. "Jag undrar om jag har sagt något som rört vid något — kan vi prata om det?" är en helt annan typ av samtal än "varför håller du på så här?"

3. Förvänta dig motstånd först. Många passivt aggressiva personer förnekar. "Jag suckade inte." Eller "det var inget med det." Det är okej. Du har ändå sagt vad du sett. Nästa gång det händer kommer hen veta att du noterar det.

4. Återkom om beteendet upprepas. En passage räcker sällan. Men flera korta, tydliga signaler från dig om vad du ser och hur det landar — det räcker ofta för att något ska börja röra på sig.

När det är dags att prata med chefen eller HR

Det finns lägen där det inte längre är ditt jobb att lösa det själv. Då behöver du eskalera. Tecken på att det är där:

• Du har försökt själv och inget förändras

• Beteendet påverkar din arbetsförmåga eller hälsa

• Det handlar inte längre om er två. Flera i gruppen är påverkade

• Det finns inslag av utfrysning eller kränkande beteenden

Ta upp det med din närmaste chef. Var konkret om vad du har sett och hur det påverkat dig. Be inte chefen att "fixa kollegan" — be om stöd i hur situationen kan hanteras. Det är två olika saker.

Är du själv chef eller HR och har den här situationen i ditt team? Då rekommenderar vi vår guide om konflikthantering för chefer som går djupare i hur du tar sådana samtal och när du bör ta in extern hjälp.

När det är du som ibland gör så

Här är en obekväm fråga: är det möjligt att det ibland är du själv som har de här tendenserna?

De flesta av oss har det. När vi är frustrerade och inte tycker att det är säkert att säga det rakt ut väljer vi ofta indirekta vägar. Det är inte konstigt. Men det är värt att veta om sig själv — och att jobba med.

Korta självcheck-frågor:

• Säger jag "ja" när jag egentligen menar "nej"?

• Drar jag mig undan när jag är arg, istället för att säga det?

• Använder jag ironi eller "skämt" som egentligen är klagomål?

• Belönar jag människor som irriterar mig med tystnad?

Att kunna känna igen tendenserna i sig själv är paradoxalt nog ofta det som gör en till en bättre kollega för andra. Och en bättre chef, om man är det.

När extern hjälp behövs

I de flesta fall går situationer som dessa att lösa med dialog — antingen direkt mellan kollegor eller med stöd från chef och HR. Men i vissa fall har det gått så långt att det behövs någon utifrån.

Vi på Araya & Maskovic arbetar med medling, konflikthantering och utbildning för chefer och HR. Ofta börjar vi med en kort rådgivning där vi tillsammans bedömer situationen innan något beslutas.

Sammanfattning

En passivt aggressiv kollega är inte ett karaktärsproblem — det är ett kommunikationsmönster som ofta bottnar i frustration som inte hittat ett bättre uttryck. Det betyder inte att du måste stå ut med det. Men det betyder att du har bättre chans att vända det om du börjar i förståelse snarare än motangrepp.

Namnge beteendet konkret. Var nyfiken, inte anklagande. Återkom om det inte ändras. Eskalera när det behöver eskaleras.

Och kom ihåg — du är förmodligen inte den enda som märker det.

Om du behöver stöd i din roll som chef eller HR finns alltid vår kostnadsfria rådgivning där vi hjälper dig ta nästa steg i processen.